Man menar att den hämtar sin näring i dyn samtidigt som blomman likt vårat mänskliga sinne kan flyta ovanpå alla svårigheter, smärta och tungsinthet. Detta är något eftersträvansvärt.
Om jag nu applicerar detta på mitt arbete får jag lättare att släppa taget om sådant som skapar onödigt lidande för mig själv. Jag blir gladare - och då kan de omkring mig bli gladare/nöjdare.
Lättare sagt än gjort förstås. Människor blir gamla, människor blir sjuka, människor dör - det är ett oundvikligt lidande -( menade redan vår gamle Budda tydligen för 2500 år sedan).
Men vad vi kan arbeta med är vår attityd.
Som människa kan jag lära mig att förhålla mig. Genom meditation och mindfulness - läs medveten uppmärksamhet i nuet - kan jag lära mig och träna mig i att:
O - 1. Observera vad som faktiskt är här...
A - 2. Acceptera vad som inte går att ändra på om du kan. (Om du inte kan, acceptera det.)
S - 3. Släppa taget om sådant som går att släppa om eller Svara ann med handling.
En OAS att minnas vi alltid kan finna inom oss....
Detta försöker jag öva mig på varje dag på mitt arbete som Temacoach. Det är inte alltid lika lätt när tv-apparaterna översvämmar tystnaden med sitt oavbrutna sorl. Det får mig att tänka på min pappa. Han avskydde tv apparater kanske just därför. Det går inte att låta tanken sväva fritt, att njuta av tystnaden eller finna vilan lika lätt när ljud ständigt skall fylla ut rummet.
Ibland undrar jag för vems skull tvn står på.
Jag drömmer om ett äldreboende där meditation och tystnad får ingå i vardagen och där alla i personalen har gjort minst en mindfulnesskurs på 8 veckor och helst tycker om att utöva meditation i sin vardag. Vi skulle få en lyckligare personal, lyckligare boende och högre kvalitet på tillvarons.
Vem vet kanske kan en vision bli verklighet en dag. Låt din inre lotus blomma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar